Jag bytte som 19 åring stavning, från det mer nuförtiden vedertagna Björn, till det idag mer ovanliga Biörn.
Jag förstår när folk hör mitt namn och skriver Björn, men det finns ändå en liten känsla av att det brevet, eller vad det nu kan vara för något, inte riktigt är till mig, jag är ju inte Björn, jag är ju Biörn.
Men vad än värre är, när jag verkar bli misstagen för att heta Claes. Nog för att C kommer efter B i alfabetet på de flesta språk, men där borde väl även liknelserna sluta?
Det började för tre år sedan då jag flyttade in i en ny lägenhet. Jag fick omedelbart post till en viss Claes Andersson, jag tänkte inte så mkt på det till en början, för misstag sker ju alltid. Efter en månad så fick jag däremot nog, och kände att denne Claes kanske ville ha sin post utan att den först hade mellanlandat hos mig, så jag ringde posten och sa att Biörn inte känner Claes, kan du skriva det på min låda eller var ni nu sorterar min post? Såklart. Några veckor går utan Claes. Sen ska det bytas stammar i mitt hus, så jag får en evakueringslägenhet 500 meter bort. Genast börjar post till Claes att dyka upp. Jag låter det vara en stund, men tröttnar snart igen.
Ringer posten och säger -hörde av mig för sex månader sedan (jag bodde i evaukueringslägenheten 6 månader) och bad er se till att jag inte får Claes post. De sa att nåt måste ha hänt, och vips så var hans post borta.
Jag skulle ju nu kunna beskriva alla mina samtal, med det är inte lönt, i kort kan man säga att jag ringt var sjätte månad och bett dem sluta.
Det läskigaste hände för kanske 6 månader sedan, när jag kom hem från jobbet och hittar en lapp på golvet. Det står- Hej Claes, jag var här tidigare, men du var inte hemma, ring mig. Thomas från Kronofogden.
En indrivningsman från kronofogden hade stått utanför min dörr och vad vet jag, tänkt ta med sig en tv hem eller nåt. Jag ringde genast upp och sa som det var. Att jag inte känner Claes och att jag faktiskt är Biörn.
Jag var helt säker på att denne Thomas från kronofogden skulle komma förbi och kolla mitt leg eller nånting, men han dök aldrig upp.
Sen när jag kom hem för lite mer än en månad sedan från en längre semester, så hittar jag ett likadant brev, nu är det en Lisa från kronofogden som varit där. Jag ringer numret men ingen svarar. Jag ringer posten och ber dem uppdatera tejpbiten eller vad de nu har för att skriva Biörn INTE Claes.
Jag går tillåmed så långt att jag sätter upp en lapp på min dörr.
Ett tag, rättare sagt 1 månad ganska precis. Igår hade jag plötsligt ett brev till Claes på mitt hallgolv.
WTF?
Jag ger upp.
Ha det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar