Bloggande

Halvtid. Dags att utvärdera mitt eget bloggande. Betyg?
Sub Par. Jag är lite besviken. Jag utvecklas inte som jag hade tänkte. men jag vet ju även varför. För att jag ger inte mig själv chansen. Alla mina inlägg slängs in på fem minuter. jag korrekturläser inte ens. Bara en fix idé. som vanställs ju mer jag skriver, och sen slutar jag utan att ens beröra ingångsämnet igen.
Skärpning Biörn. Gör om Gör rätt!
Och viktigast- Ta dig mer tid när du skriver. Läs, ändra, skriv om. Kill your darlings som alla säger. Ibland är mord något bra.
Ha det!

Lediga dagar

Saker att göra på mina lediga dagar:
Städa.
Diska.
Tvätta.
Handla.

Detta var de saker som måste ske efter en veckas jobb, saker man inte hunnit med. Sen följer de saker som man vill göra.

Försöka vila.
Kanske kolla nån film.
Försöka träffa flickvän
Träffa vänner.
Träna.
Etc

De sistnända sakerna brukar dessvärre bli någonsorts mixmax av saker man måste välja några som man kanske kan hinna med.

Idag är en sån ledig dag. Men den blev inte ledig, en kompis på jobbet ville hellre åka båt i greklands skärgård. Så jag ställde upp och tog ett pass. Man e allt en hjälte.
Så nu måste jag göra allt det ovan nämnda på två dagar istället för tre. Jag som inte ens brukar hinna hälften på mina lediga tre dagar.
Vilket även är ett av många skäl till att jag avundas och förundras av mina vänner med barn, som hinner med typ allt, plus barn. Antar att man lär sig när man hamnar där.
Men barndelen är något jag inte planerar lära mig. Så jag får väl fortsätta mitt liv ovetandes om hur man unyttjar tiden till fullo.
Ha det!

Claes VS Biörn

Biörn Andersson är mitt namn. Inget jag döljer, inget jag skryter om, det är helt enkelt bara mitt namn.
Jag bytte som 19 åring stavning, från det mer nuförtiden vedertagna Björn, till det idag mer ovanliga Biörn.
Jag förstår när folk hör mitt namn och skriver Björn, men det finns ändå en liten känsla av att det brevet, eller vad det nu kan vara för något, inte riktigt är till mig, jag är ju inte Björn, jag är ju Biörn.
Men vad än värre är, när jag verkar bli misstagen för att heta Claes. Nog för att C kommer efter B i alfabetet på de flesta språk, men där borde väl även liknelserna sluta?

Det började för tre år sedan då jag flyttade in i en ny lägenhet. Jag fick omedelbart post till en viss Claes Andersson, jag tänkte inte så mkt på det till en början, för misstag sker ju alltid. Efter en månad så fick jag däremot nog, och kände att denne Claes kanske ville ha sin post utan att den först hade mellanlandat hos mig, så jag ringde posten och sa att Biörn inte känner Claes, kan du skriva det på min låda eller var ni nu sorterar min post? Såklart. Några veckor går utan Claes. Sen ska det bytas stammar i mitt hus, så jag får en evakueringslägenhet 500 meter bort. Genast börjar post till Claes att dyka upp. Jag låter det vara en stund, men tröttnar snart igen.
Ringer posten och säger -hörde av mig för sex månader sedan (jag bodde i evaukueringslägenheten 6 månader) och bad er se till att jag inte får Claes post. De sa att nåt måste ha hänt, och vips så var hans post borta.
Jag skulle ju nu kunna beskriva alla mina samtal, med det är inte lönt, i kort kan man säga att jag ringt var sjätte månad och bett dem sluta.
Det läskigaste hände för kanske 6 månader sedan, när jag kom hem från jobbet och hittar en lapp på golvet. Det står- Hej Claes, jag var här tidigare, men du var inte hemma, ring mig. Thomas från Kronofogden.
En indrivningsman från kronofogden hade stått utanför min dörr och vad vet jag, tänkt ta med sig en tv hem eller nåt. Jag ringde genast upp och sa som det var. Att jag inte känner Claes och att jag faktiskt är Biörn.
Jag var helt säker på att denne Thomas från kronofogden skulle komma förbi och kolla mitt leg eller nånting, men han dök aldrig upp.
Sen när jag kom hem för lite mer än en månad sedan från en längre semester, så hittar jag ett likadant brev, nu är det en Lisa från kronofogden som varit där. Jag ringer numret men ingen svarar. Jag ringer posten och ber dem uppdatera tejpbiten eller vad de nu har för att skriva Biörn INTE Claes.
Jag går tillåmed så långt att jag sätter upp en lapp på min dörr.

Och tänker att med denna på min dörr, kan jag inte misslyckas. Till min smala lycka så fungerade det.
Ett tag, rättare sagt 1 månad ganska precis. Igår hade jag plötsligt ett brev till Claes på mitt hallgolv.
WTF?
Jag ger upp.
Ha det!

Vissa saker ska jag inte läsa..

Vissa saker som finner sin väg in i mina ögon, gör mig som galen. Nu är inte jag typen som skriker och gormar. Utom ibland när jag är riktigt irriterad så kan jag nog nästan skrämma min omgivning..
Men till saken. Plockade upp en Metro på t-banan här i sthlm igår, och det jag läste fick min irritationsnerv att rycka.

Det var en viss Ola Persson som ondgjorde sig över bland annat Metros bruk av ordet Gubbe och Käring. Han anser dessa två ord vara om inte mer, så ivarjefall lika illa klingande som det mer välkända amerikanska N-ordet. (han nämner det inte själv, det är jag som gör liknelsen).
Hur tänkte han. Han skriver att Käring är ett negativt laddat ord, han tänker nog på Kärring, eller rent utsagt Jävla Kärring. För Käring betyder, i min värld, och troligen de flesta som nånsin läst en bok, Kär-Ing. Kär-ingen min. Den jag älskar, min älskade. Att det sen med tid, slarv och slang har uppstått en variant som är mer negativ som Kärring är något för ett annat samtal om språkbruk och språkpolisers obotliga dumhet.
Käring och Gubbe kan jag inte hur mycket jag än försöker se som något negativt. Tänker jag gubbe så ser jag framför mig en liten mysfarbror. Om man lägger på epitetet Sur, bitter, jävla etc framför gubbe, så blir det en annan femma. Men Gubbe för sig, är något gulligt. När flickvänner i historien sagt min lilla gubbe, så är det inte så att jag slagit dem på käften av vrede för att ha blivit kallad G-ordet, trots att min ålder inte varit över 35 vid tillfället. Alla de gånger jag hört någon gumma (käring?) kalla sin man för sin gubbe så har jag inte slagit henne på käften heller, i något sorts försök att stå upp för manligheten, inte heller har jag hållit i hennes armar medan hennes man i vredesmot slagit henne på käften för att ha haft nerverna att kalla honom Gubbe.

Så på det stora hela så tycker jag att Ola försöker skapa en storm, men det blir bara en storm i ett vattenglas då det inte finns något att bli upprörd över. Eller inte i den riktiga världen bara. Nog bara i Olas värld.
Ha det!

Kåta präster

Står (igen) i tidningen om präster som begår sexbrott mot unga på olika sätt, som festar med dem på konfirmationen och andra udda saker som minst av allt kan ses som Fel.
Nu kommer det ju höjas några röster om att pedofilpräster måste bort och att präster är äckliga. och sen kommer svaret, att det inte är alla präster som beter sig så, så man ska inte döma alla efter några få svarta får.
Jag kan hålla med om det på ett sätt. Det är klart att det inom alla yrkesgrupper finns några som kanske inte bör vara där. Som brasse skulle ha sagt- Fel fel fel fel!
Men här kommer min andra åsikt in. Att om det är någon yrkesgrupp som Fan I Mig borde vara felfria, så är det väl åtminstånde de som säger sig stå snäppet under Gud själv. Om en präst kan döma andra till helvetet för olika små saker, så är det ju väldigt lustigt hur slappa de (läs- katolska kyrkan) är och har varit med pedofiler i de egna leden.
En polis är en människa som oss andra och kommer med stor säkerhet kunna begå ett brott om han har den läggningen, precis som en kassörska på konsum eller en läkare kommer kunna göra något fel. Men prästen, som ska föreställa moraliskt högre än oss andra, han (eller hon) är ju en person som man under alla omständigheter måste kunna lita på. Vem kan man väl lite på om inte en person som sprider guds kärlek och kunskap?
Själv är jag ju ateist sedan barnsben, så jag var själv aldrig i någon sorts riskgrupp för att bli tallad på av en präst, men det finns ju de som är det.
Vad samhället måste göra, med dessa ungdomar och med kvinnor överhuvudtaget, och såklart de män som blir våldtagna, är att visa att samhället står på deras sida och hjälpa till. Att tro på den som säger att Fader Gustavsson lät sitt tredje pekfinger hälsa på sin prostata, eller att en kvinna full eller nykter blivit utnyttjad sexuellt, eller tro på att en man faktiskt kan bli utnyttjad sexuellt av en kvinna. Men... återigen, jag skäms över att tillhöra en art som är så självförnekande, så hatisk mot sig själv att den inom en nog överskådlig framtid kommer decimera sig själv. eller nej, decimera betyder ju som namnet säger, att minsta med tio procent, mänskligheten kommer göra närmare tvärtom..
Att skoja om våldtäkt och pedofili ses ju rätt förbjudet, förbannat kul kan det vara om det görs på rätt sätt, om det görs på fel sätt.. så.. så e det bara inte roligt. Och de som tycker att det är fel, de får väl tycka det. Jag brukar säga att jag börjar bry mig när samhället gör det. Om en kvinna som blivit våldtagen på fullaste allvar får frågan - hur många sexuella partners har du haft. Så är ju det i sig ett mycket osmakligare skämt än jag nånsin kan hitta på.
Så länge en präst (man av gud) som för in sin glädje pinne i någons bakdörr, eller ens bara lägger sin hand på någons halvt utvecklade bröst och hans straff blir att bli förflyttad, så kan jag skoja om precis vad som helst, hur grovt som helst, för skämtet kommer fortfarande aldrig ens i närheten av verklighetens grovhet.

En sak som är bra med dessa kåta präster är ju ivarjefall en sak. de får mig att börja hoppas att gud finns. så att när de dör, så hamnar de nånstans varmt och svavelosande och de kommer bli knullade av olika kaktusar i evighet av de barn de utnyttjat, som tagit livet av sig.
Så baserat på det, kan det vara så att gud jobbar på oförklariga sätt? Att Pedofilprästerna är satta på jorden för att få fler att tro på gud? Jag hoppas verkligen inte att så är fallet. För jag skulle verkligen tycka att kostnaden för den vinsten är alldeles för stor för att kunna acceptera.
Vad ska man då göra med dessa mänskliga monster som lämnar mänskliga vrak efter sig? Tja, säg det, vissa säger -kula i huvudet, andra - inlåsta på livstid. Och vissa säger - medicinering. Svaret ligger nog nånstans i mitten av denna triangel av lösningar. Men vem är jag att komma med en åsikt? Som jag ska, jag tar en ställning, när jag känner att staten och lagboken  (och kyrkan) tar dessa ting på allvar, tills dess, så kommer jag skoja hej vilt om pedofili och präster som låter konfirmander och korgossar smaka lite mer än jesu lekamen.
Ha det!

Våldtäkt = Sexskandal?

WTF?
jag vet, det finns mkt här i världen man kan bli upprörd över och vilja ändra, men man måste verkligen välja sina strider och fanimej blunda för resten, annars går man sönder.
Och med det inte sagt att detta är en strid jag vill beblanda mig i, men jag måste beröra ämnet.
I tidningen så skriver de om sexskandaler hos maktens män. Sexskandaler? De är anklagade för våldtäkt. Sen när blev det en "pinsam historia" som de hoppas snart glider över. En sexskandal är att Miterrand har en älskarinna och tre barn som han dolt i alla år, att Göran Persson har filmat sig själv runkandes framför datorn och filmen har kommit ut på nätet, eller att Carl Bildt tänder på män i läder och fångas på foto när han sniffa kokain från en läderklädds man erigerade kuk. Detta kvalar in som sexskandaler.
Men att vara anklagad för våldtäkt kan aldig kallas skandal.
Om det är något som är skandal, så är det just medias ordval.
Och sen har de mage att dra upp en massa olika exempel på maktens män som på ett eller annat sätt utnyttjat sin ställning oh ställer frågan - Varför?
Varför? Ska jag vara tvungen att svara på den frågan? För att de kan! Så enkelt är det. För att de kan.
Det jag talar om nu, är skandaler, inte våldtäkt (trots att nog en del kommer undan med det för att kvinnor inte vågar anmäla, mer om dessa kvinnor strax) för skandalerna är ju uppenbara, om Berlusconi har chansen att köpa sex av en het 17 åring, klart han gör det, han har pengar, han är gammal och han gillar makt. Jag tvekar på att tjejen inte visste vad hon gjorde, det var nog ganska ömsesidigt.
Detta gäller ju inte bara sex, det gäller ju allt, politiker har i alla tider gett sig själva och varandra fördelar och bonusar för att de kan, maktens män kommer alltid ha det förspänt (jag skriver maktens män för att det är mest män, det finns kvinnor med, men helt ärligt, så beter de sig ofta exakt som männen i detta läge) för att de kan, för att de har råd. Åker de fast för något så är det ofta enkelt fixat med en offentlig ursäkt eller en dementi. Ibland kan någon bli tvungen att avsäga sig sitt ämbete eller kliva ner ett steg, mendet ger ju bara näste person i kön chansen att sneaka åt sig en lägenhet som ska gå till mindre bemedlade, eller anställa sin fru som assistent med en lön på 70 k i månaden eller ge sig själv byggnadstillstånd i efterhand för den stora utbyggnaden av huset ute på landet.
Vad kan då gemene man göra åt detta? Man kan ju alltid bli upprörd och skriva insändare eller muttra högt i stora grupper på ett torg. Men detta är ofta ingen lösning. Intresset dör snart ut när folk inser det menlösa i att protestera. De i det övre skiktet kommer alltid utnyttja sin ställning. Tyvärr så smittar det, för om en vanlig svensson skulle kliva upp i det övre skiktet så är det bara en fråga om tid innan även denne person börjar ta för sig.
Våldtäktsbiten i detta, är bara förkastlig. Jag säger inte att de är skyldiga eller inte, det får bevisen avgöra, tyvärr så brukar ju våldtäktsmål inte så ofta gå på offrets version. men det är en heeelt annan blogg. Så risken är ju stor att de går fria, lite för att de ingår i maktenskorridorer, men även för att de är just män.
Man hamnar ju lätt i denna, apatiska sinnestämning att vad man än gör, så är det menlöst. Därför beundrar jag de unga som fortfarande har glöd. Glöden falnar med ålder och erfarenhet har jag lärt mig. Några få åldringar kan hålla kvar kampglöden, men de flesta släpper den och låter cynismen kliva in och fylla tomrummet det lämnade.
Media är till stor del boven i dramat, som tuggar på till döds i skvaller och nyheter, man läser de första artiklarna, sen tröttnar man för att man matas dygnet runt, och när läsarna tröttnar, så tröttnar media och hittar nåt nytt. Är det inte våldtäktspresidenter så är det svenska programledare alltid finns det nåt att skriva sönder.

Kort sagt- Våldtäkt är faaaan i mig ingen jävla skandal. det är ett brott oavsett social ställning. i min drömvärld ivarjefall. och tro mig, den är mycket bättre än denna riktiga värld.
Jag ska ge er en inblick i den någon gång. Lovar.
Ha det!

Humor och det förbjudna skrattet.

Hur kommer det sig att så mycket är hyffsat ok och godkänt att säga om man står på en schen eller om man medverkar i en film?
Vissa skämt och ord har på något sätt en mer legitim tillvaro där. I verkliga livet däremot kan de orden och skämten vara totalt opassande och tillochmed anses rent okänsliga och hatiska.
Saker jag tänker på är skämt om döda barn, våldtäkter och det stora ämnet lyteskomik. Bland annat. Och orden jag tänker på, eller vissa av dom, är ju ord som dvärg, neger, handikappad, zigenare och andra godbitar.
Jag får väl erkänna att det enda ordet jag egentligen inte använder vare sig i skämt eller dagligt tal, är neger. Varför använder jag det inte? för att jag inte vågar? Kanske, eller så känns det bara onödigt. Man skulle ju kunna köra den gamla goda -"det heter ju så", "man har i alla tider..." och sånt, men jag känner mig helt enkelt bara inte bekväm med det ordet. Men uppenbarligen skräms jag inte av att skriva det. Men det som jag förundras av är just att svarta får säga det, inte vita, om det inte sägs på film eller i standup. Då är det plötsligt tillåtet och alla skrattar, oavsett färg. Nästan oförståligt.
Men ibland kan det ju gå lite för långt, som för några år sedan då någon grupp (vita människor?) plötsligt ansåg att en glass kunde förnärma och vara rasistisk. Nogger Black, för att Nogger Black, låter ju som Nigger Black. Jag har aldrig i någon film, eller av någon komiker, och jag kan inte heller tänka mig att inte ens någon kkk anhängare nånsin sagt orden - "lets get that Black Nigger" än mindre "Nigger Black".
Beviset för att hela den diskusionen var bara skräp och larv, är väl det faktum att Black togs bort, men glassen Nogger finns kvar. Är det bara jag eller låter Nogger black verkligen mer rasistiskt är Nogger?
Våldtäkt. Inte kul, jag erkänner det. Den som råkat ut för det har nog rätt lätt för att hålla sig för skratt, lika så den som precis förlorat sitt barn kan hålla sig för skratt vid skämt om döda barn. Men jag, som inte varit med om det, och alla andra, ska man inte få skoja om sådant för att någon kan ta illa upp?
Det är ju den eviga frågan - Kan man skoja om allt. Svaret är, har alltid varit, och kommer alltid att vara -JA.
Klart man kan, alla skrattar kanske inte, men man kan verkligen inte undvika skämt bara för att någon kan ta illa upp.
Lika lite som jag förstår om tex någon anser att Jonas Gardell får skoja om bögar, för att han är bög, Chris Rock får skoja om svarta och säga neger för att han är svart,  John Candy skoja om tjockisar för att han var tjock. Men jag, som är en medelåldersman, lång, relativt slank. grått hår, är det det jag får skoja om då? och låta allt det andra gå till den som är sån själv? En liten persoen, som förr i tiden kallades dvärg, det får man inte säga idag, handikappad heter idag nånting i stil med "förhindrad" alla verkar kräva någon sorts respekt eler vad det nu är. Utom när det gäller film och humor på en scen. Då verkar allt vara ok.
Komiker är väl våra största rebeller, de som skojar om allt det förbjudna. Och det är nog därför jag beundrar dem så!
Ha det

Mordhot som fotbollstränare.

Fotbolls huliganer och seriöst troende människor, även kallade extremister, har så mycket gemensamt att jag ibland blir rädd.
Jag har ett intresse i psykologin som gör en människa troende, det är kanske dags att jag även börjar läsa om fotbollshuliganer.
Att fotboll, vilket i realiteten är vuxna män som sparkar på en boll, kan få folk att mordhota tränare och hans familj, att människopr är redo att döda för sitt lag (vilket tyvärr laget aldrig bett om) är så konstigt att jag inte finner ord. Lika konstigt som när abortmotståndare tycker sig ha rätt att döda abortläkare, eller andra religiösa människor som tycker att det är rätt att döda eller skada en annan grupp religiösa människor i sin guds, i sin version, namn. Det är ju inget som den guden bett om. Eller ok, vissa hävdar det, men det är ju faktiskt inte sant, det vet vi ju allihop.
Jag har verkligen inget som helst intresse i fotboll, än mindre idrott, men jag blir illamående när en nioåring öppnar brev och finner ett mordhot mot hela familjen för att pappa ska sluta visa vuxna män hur de sparkar en boll bättre än 11 andra vuxna män. Dessa fånar, idioter, extremister, verklighetsfrånvarande personer, dessa människor med en 5 årings mentala kapacitet. är verkligen något som världen klarar sig utan. Jag änser på fullaste allvar att alla människor får tycka om, de får tända på, tänka på precis precis precis vad de vill. Tanken är fri. Du får älska bajen så mkt att du gråter när du ser grönt mögel på en vitlök, du får tro att gud sitter i sin himmel och vakar över alla fel vi gör, då får tända på småbarn som den läskiga pedofil du är. Men - och jag lägger emfas på MEN du får fanimig aldrig blanda in nån annan i dina galenskaper. det du tänker inom ditt hus fyra väggar är din sak. men att skada, hota eller utnyttja någon annan för din övertygelse, tro eller vilket skäl det än må vara, är inte rätt någonstans.
Nu önskar jag ju att det var så lätt att säga Sluta. men, så lätt är det ju tyvärr inte.
Men man kan ju önska att samhället skulle agera hårdare på något sätt. För det är en skam att de som hotar oftast är de som vinner.
I dessa lägen brukar jag önska att det skulle finnas en gud, som stiger ner och börjar peka ut folk som gjort fel och begått orätt mot andra, och tar dem med sig eller förvandlar dem en och en till sten.
Men.. chansen att det händer är ju mindre än att ... än att...  ett ufo landar och ut kommer Elvis, Hitler och Jim Morrisson klädda i dalarnas landskapsdress och letar efter Carl Bildt.
Så jag antar att världen kommer fortsätta suga hårt ett bra tag till. Min enda förhoppning är ju att mänskligheten inom 500 år, om inte utrotat sig själv, åtminstånde decimerat sig själv kraftigt.
Ha det!

Vissa insändare..

Läste den konstigaste insändaren idag, jag har visserligen läst många många konstiga insändare, precis som säkert många av er, men denna var nåt i hästväg. Extra kul tror jag det var för att jag senast en timme innan lyssnade på Joe Rogans podsändning där han spelade upp en ljudfil från ett sällskap män som är emot våld mot kvinnor. Vari ligger det roliga i något sådant fint undrar nån? Jo, att de hade lagt på mjuk musik, och de talade om respekt för livmodern och allt sånt konstigt sliskigt, och på detta så satt joe rogan (läggas till bör att det endast var en ljudfil för oss som lyssnade, Joe och kompisar satt och tittade på Youtube) och hans vänner refererade  utseendet och blickarna på killarna som bewrättade hur mkt de älskar och respekterar kvinnan. Deras referat innehöll mest saker i stil med- den killen har en fotboja, minst, han har våldtagit tre, han kommer våldta, han har ett huvud i frysen etc.

Anyways- Insändaren var av en kille (visade det sig längst ner i insändaren, ) som inledde allt med - Jag är feminist.

Det han var emot var Substitutmammor. Kvinnor som har valt att föda en annan mammas barn för att den kvinnan inte kan få egna barn. Sett många som en nobel handling, men i denna feminists ögon var detta fruktansvärt, egoistiskt och massa annat ont.

Han nämner ett av skälen, att polisen i thailand nyligen hade sprängt en liga som tydligen hade gravida kvinnor i en källare och sålde deras barn på löpande band. Att han ens har mage att jämföra något sådant med att tex Maria Villblimammasson frågar en vän om hon kan ställa upp, eller en total främling mot betalning (jag vet inte hur detta funkar) tycker jag är hutlöst!

Kvinnan har ju ett fritt val här. Om någon nu kommer och säger - men hon kanske är hemlös och behöver pengarna och gör det mot sin vilja men för pengar, så kan den personen hålla tyst. För det låter bara ännu dummare.

Fri vilja att föda någon annans barn är för mig fortfarande en nobel handling. Även om man kanske i bakhuvudet känner att 10.000 kr kommer sitta bra som ersättning när magen e utstretchad och vaginan spräckt till oigenkännlighet. ;)

Att jag sen personligen kan tycka att de kanske borde adoptera ett barn istället, för det ska gudarna veta att det finns en heeel del ungar utan mammor och pappor alls, som bara väntar och längtar efter att få en riktig mamma och pappa. Men samtidigt kan jag förstå viljan att ha ett "eget" barn. Om man gör en vågad jämförelse så skulle den bli att jag köper faktiskt hellre en ny X-box 360 än att jag köper en begagnad använd och repig. Man vill ju sätta sin egen prägel och patina på vissa saker.

Så, tillbaka till feministen Rasmus, som känns som att han är 18 år, snälla Rasmus, hur menar du när du säger att du är feminist? Det är ett ganska brett spann om du frågar mig, som att säga att man är kristen. Man borde faktiskt precisera sig lite mer när man säger vissa saker.

Jag förstår inte hur han får in feminism i detta. Jag kan inte kalla mig feminist. Varför? för att jag är ett manligt svin? Ja, i många feministers ögon är jag det. jag har läst tillräckligt mycket för att veta att vissa feminister verkar hata män mer än de män som våldtar, hatar kvinnor.

Jag säger inte att alla feminister hatar män, jag bara tycker att de har en skev syn. Det är tex bättre att en arbetsplats har 85% kvinnor och 15% män, än tvärt om, det kallas "mer jämställt" va? nej, nej och åter nej, det kallas kvinnligt dominerande av arbetsplats.

Jag skiter fullkomligt i om det är män eller kvinnor som jobbar överallt. Att kvoteras in? HELL NO! Jag anser helt enkelt - Rätt person på Rätt plats.

Den enda situation där en kvinna, eller man, kan kvoteras in pga att arbetsplatsen redan har en övervägande x eller y kromoson dominans, är om mannen och kvinnan har samma erfarenhet, samma utbildning. Då kan man välja den ena eller den andre. Att ens tänka tanken på att välja tex kvinnan för att hon är kvinna och ignorera det faktum att hon inte kan nånting om Photoshop, vore ju förödande för den tidning som söker en bildredigerare tillexempel.

Men nu ska jag väl vara den våg som jag är, och andå ge honom rätt på en punkt, att han får ju tycka som han vill. det är ju en fantastisk rättighet.

Precis som jag då får tycka som jag vill.

Är inte detta land underbart?

Ha det!

Människa, överlägsen eller harmlös varelse?

Inget dera skulle jag nog vilja säga. Vi må anse oss själva vara en varelse som står högre än andra djur, djur som ju är något annat lägre än oss Människor. Har verkligen hört folk på fullt allvar hävdat det, att människan inte är ett djur. Dags att ta en titt på undervisningen i skolorna kanske?
Harmlös, på ett sätt är vi verkligen harmlösa, tex om vi står nakna framför ett hungrigt lejon, obeväpnade såklart. Då har vi inte mycket att sätta emot.
På ett sätt är vi ju verkligen inte harmlösa, och det är mot varandra och mot resten av jorden.Människan är det enda djuret som är självmedveten har jag hört, människan är ju även det enda djuret som gör saker vi vet är skadligt för oss själva. Vi tillverkar gifter för att flugor ska hålla sig borta från vår frukt, gifter som även skadar människor. Vi tillsätter gifter som sugs upp i huden till plast för attgöra den mjuk, tex plastpåsar och PET flaskor, när vi vet att detta gift är farligt.
Men vi vet ju även hur det mänskliga psyket fungerar, tex man sätter inte upp ett staket vid stupet förrän någon fallit. Man tar inte bort giftet, för det dödar ju inte på en gång, giftet bara lagras i lever och fettvävnader och växer sig mer och mer koncentrerat under årens lopp. Som att slänga radioaktivtavfall i havet - det som inte syns, finns inte.
Vad vill jag då med detta inlägg? Vet inte, bara nåt i stil med - jag är inte orolig för mänskligheten och dess framtid. Jag tror mig veta att mänskligheten nog inte har en framtid. Vi kommer på något sätt fakka upp allt, eller snarare nå gränsen, för fakka upp allt har vi ju redan gjort.
Vilka jävla djur vi är.
Ha det!

Jesus, Judas och Bellman

Nej, jag skojar ju bara, inget att bry sig om, jag heter agnes förresten.. För att citera en ojäs av Jonas Gardell.
Varför Jonas? Jo, för att han är en av de många som skrivit böcker om Jesus. Jag har ännu inte läst hans bok, men den ligger på listan över böcker jag snart ska läsa. Varför? För att jag gillar religion såklart.
Jag har ju tidigare nämnt att jag anser mig själv vara ansenligt mer bildad på ämnet än den generelle kyrkobesökaren. Men det är inte min briljans vi ska tala om nu, kommer nog aldrig ske heller, men även det är en helt annan blogg.
Det jag bara ville skriva lite om är lite av de senaste rönen. Några forskare anser nu att judas är en fictiv person, någon som kyrkan behövde för att kanske framhäva jesus, eller kasta lite extra smuts på Judarna. Vem vet.
Vissa forskare säger ju dock att inte ens jesus funnits. Andra att han dog på korset, andra att han dog år 66 på korset, andra att han faktiskt fysiskt steg upp till himlen.
Man kan säga att om det finns snart 7 miljarder människor i världen (och vi bortser från att minst häften inte bryr sig alls) så finns det nog ca 3,5 miljarder åsikter om hur och vem och allt jesus var.

Jag själv? ooh tack för att du frågar. Jag är kluven. Jag tänker mig absolut att Jesus är en historisk person. men jag är ganska säker på att legenden jesus är byggd på säkerligen 6-10 olika personer och deras underverk och ord, säkerligen mellan åren 200fvt-100vt. Plus såklart allt som lagts till lite då och då.
Judas, tror jag han funnits?  Vem vet. En sak jag aldrig aldrig har eller kommer förstå är varför kristna tycker att Judas var ond, och att judarna dödade guds son. För, Jesus själv, visste ju att judas skulle förråda honom (om man nu tror bibeln..) och många kristna kommer säga om man frågar - om inte jesus vaknat från de döda och stigit till himlen, så hade han ju inte ansetts vara guds son. så han var Tvungen att dö. Låt mig ta det igen, med kapitäler - han var TVUNGEN att dö. Så, om man följer nån sorts röd lina i bibeln, så borde han ju då kanske ha valt ut Judas och sagt - dude, jag behöver en massiv tjänst.. här får du 15 silvermynt av mig, och när du träffar huvudrabbinen som du ska berätta var jag finns för, så ger han dig 15 till.
Är det inte en spännande tanke? jag gillar den. Ju mer man läser andras åsikter, ju mer formar man sin egen. Det är en sak som det känns som att många människor missar. kanske inte Bloggläsare om jag ska vara ärlig, vissa bloggläsare hoppar nog vilt mellan olika sidor på jakt efter intressanta saker.
Om man nu får vara sån, det finns ju en undersökning som visade ett samband mellan lågt iq och tro på gud. Nu säger jag inte att det är sant, för man kan ju bevisa det mesta genom rätt frågor. Men det är ju sen länge känt att utbildning av folket är ledarnas mardröm. Titta på kyrkan på medeltiden. prästerna var de enda som kunde läsa, så alla fick bara ta dem på ordet.
Så vad jag mitt i allt ordbajseri vill säga är-läs mkt, tro ingen, ifrågasätt, skaffa en egen åsikt. om den åsikten sen säger att du faktiskt tror på gud, Grattis! om den säger nåt annat, Grattis. Vi är alla människor, och de flesta av oss är lika mkt värda (ämne för en senare blogg).
Jag vill lägga till att jag på inget sätt ser mig själv som tillhörandes något sorts mer intelligent skikt av samhället. Jag tillhör bara det tunna skiktet som gillar att tänka. Jag önskar ibland att vi var fler.
Jag tänker så mkt att jag alltid flyter från ämnet. kan kallas ADHD men jag är inte säker, är för gammal för att ha fått en sån diagnos. PÅ min tid var man bara - normal, jobbig, eller dum. Jag var nog normalt dum, men å andra sidan, vad säger skoltiden om mig som vuxen? noll och inget skulle jag säga.
Ha det!

Smärta är svaghet som lämnar kroppen.

har jag hört militärer säga. Jag kan inte riktigt hålla med. tillexempel när jag tränar, om humöret är rätt och man har geisten, så kan smärta vara nånting bra. Inget får mig att fnittra så mycket som en rejäl dos smärta i tex axlarna eller magen efter 3-4 tillsynes ändlösa set med ett enda syfte - att mörda muskeln så den förstår att den måste växa till nästa gång, annars kommer den dö på riktigt.
i detta läge är smärta verkligen inte svaghet som lämnar kroppen, helt ärligt, det är tvärtom. För trötthet är det enda jag har kvar i kroppen.
Det är styrka, styrsel och kontroll som lämnar kroppen. Så nästa gång du hör någon säga det felaktiga, gör världen en tjänst, berätta sanningen.
Ju fler som känner till den, desto bättre.

Podcast

Jag har nyligen upptäckt podcasts. Jag har fortfarande mycket att lära om det antar jag, men det lilla jag hört har hittils roat mig massor.
Jag får väl pinsamt nog erkänna att det första jag fastnade för var Magnus Betnér på Bandit och hans podcasts, eller, egentligen är det ju bara återsänd radio, inte äkta pod. Men ändå.
Sen gick jag på det lite tyngre Joe Rogan. Lysande amerikansk ståuppkomiker, som väl tyvärr är mest känd som programledare för Fear Factor, men för mig är han komiker och boxningspresentatör numero uno.
Han talar med lite kompisar och gäster om diverse ämnen. Jag har otroligt kul. Har även nyligen fastnat för två andra, Filip och Fredrik. Jag är på ett sätt lite trött på dom, men i podsändningar, så kan de ha helt fria tyglar och då blir det fan roligt, på samma sätt som Joe flippar ur på ämnen gör dessa svenskar samma sak.
Och som sagt var, jag är ju nybörjare, så jag hinner säkert hitta flera bra och intressante sändningar, men även trista och menlösa.
Har länge tänkt att man själv skulle spela in och sända saker, i stil med denna menlösa blogg, inte för att jaga lyssnare, precis som denna blogg inte skrivs för att läsas av 200.000 människor, utan för att jobba på mina egna färdigheter, men än så länge så e jag lite för osäker på vad man ska kunna prata om, jag kan absolut flyta ut i ämnen och göra obskyra liknelser och skämt. men det får allt vänta.
jag får jobba vidare med denna blogg och försöka hitta min stil och bli intressant. Eller rolig, eller nåt..
Nu ska jag lyssna lite på Joe igen. så vi ses..
Ha det!

Böcker.

Jag läser mycket böcker. Jag har en förkärlek till faktaböcker, men då och då slinker det ner en roman eller två, romaner som då helst handlar om andra världskriget med soldater och deras brödraskap, eller gärna 1000-talet, med korsriddare och präster.
Jag är en av de mest övertygade ateisterna jag känner, men jag tycker om att läsa om religion, särskilt kristendom. Jag har läst en massa, jag törs påstå att min kunskap vid detta läga vida överstiger de flesta troende, och är i någon sorts nivå av amatör forskare.
Även en del psykologi slinker ner, detta har då även att göra med mitt religions intresse, saker som Varför tror vi och sådanna frågor.
Richard Dawkins, Charles Darwin och liknande personer som skriver om utveckling och evolution slinker även ner med täta mellanrum, hur tätt det nu blir då de inte skrivit så många böcker som det kan låta som.
Charmen, för mig, med historiska romaner, är när de handlar om något som jag läst/kan en massa om, och sen att författaren verkligen har gjort en massa research inför sin bok, det ger mig så mkt mer än när man läser om soldater i rom, och jag vet att tex svärdet Gladius inte användes vid den tidpunkten som det handlade om, då blir jag nästan fysiskt besviken.
Rom är ju även det ett intresse. man kan nog på det stora säga att de årtionden jag gillar att läsa om, är runt 0. mao typ 100 fvt (fvt=före vår tid, som ateist väljer jag att inte skriva fk eller bc =före kristus. Trots att jag inser det kluvna att använda den kristna tidsräkningen men obstinat vägra att skriva hans namn) till kanske 300 vt. och 1000 vt-1500 och till sist 1900-2011.
Jag är inte så värst intresserad av framtidsromaner eller visioner. Trots att jag gillar lite fantasy och liknande saker, men jag föredrar verklighetsbaserat eller historiskt korrekta bakgrunder till en påhittad karaktär.

Den enda bok jag vill läsa, men aldrig verkar orka, är Bibeln. har påbörjat den flera gånger, men viker mig snabbt. Konstigt att jag läst så mkt om den, men aldrig orkat läsa själva boken i sig.
Koranen var lättare, kanske för att den är kortare..
Nåja. Det får räcka för nu.
Ha det!

Delfiner och havet.

Tittade äntligen på den välkända dokumentären The Cove. om japanarnas (felskrivningen är menad och medveten) till synes vildsinta och onödiga slakt på delfiner.

Jag fick en massa tankar som snurrade i huvudet när jag såg den. Jag måste väl tyvärr säga att jag inte riktigt kunde känna med de snälla dykarna och sjöfolket som grät när delfinerna misshandlades, inte heller kunde jag skratta med japanerna när de leende högg delfinerna i bitar. Jag hamnar nog nånstans mitt i mellan.
Låter kanske lite tråkigt svenskt. men det är verkligen så jag känner. Jag kan inte hålla med aktivisten som blir så ledsen för att man dödar ett så mänskligt och intelligent djur. Jag anser att människan, som äter djur, kommer döda djur, jag hatar det faktum att folk separerar vissa djur från andra. Tex söta delfiner får man inte döda, eller kaniner, men en jävla kossa kan man klubba som att den vore en attraktion på tivoli.
Man måste vara lite konsekvent. Jag ser inte heller nåt problem att äta tex hund. Bara för att den är människans bästa vän, är inget skäl att inte äta. Det finns säkert många bönder som kan hävda att deras häst, ko eller gris absolut har känslor och är en kär vän, men dessa djur äter vi ju utan att gråta (vi köttätare ivarjefall)
Att en delfin skulle vara så intelligent, är också något jag skulle vilja se mer program satsa på. är detta sant? eller är det bara en myt för att de snabbt lär sig saker? rain man kan räkna och studsa en boll, inte ses han som nåt sårts geni för det.
Tänk om det är så det är, alla delfiner är bara förståndshandikappade, de är retards of the ocean. De kan snabbt lära sig räkna bollar och hoppa efter fisk, men inte mkt mer. de är till och med så mentalt debila att de utan fruktan attackerar hajar, vi tror det är mod, men det är bara oförstånd.
Jag har säkert fel, och har inga belägg för det jag säger. men är inte även detta en möjlighet?

Sen skulle jag inte vilja äta delfin ändå, för den är tydligen full upp över öronen med bla kvicksilver och annat gött. så den biffen passar jag på.

Så det är väl det jag kan ställa upp på i dokumentären. att slakten är onödig.
Men i övrigt, så kan inte green peace räkna med mig och mina pengar i detta fall. För jag vill inte ta del i denna segregering av smarta och dumma djur.

Ha det!