Träning. (igen)

Jo, jag vet vad nån tänker, jaha, ska han försöka träna igen?
Jo det ska han.

Vad är planen? Tja, att komma lite i form, få bort den allt mer synliga gubbmagen. Den stör mig mest av allt. Det som stör mig är att den fanns inte för tre år sedan, då vägde jag 10 kilo mindre. Och sen, två, tre förhållanden senare, så e jag på god väg att bli ett obekvämt litet fetto.

Jag vill redan här säga att alla får ha den kroppsform de känner för. om du trivs med att vara ett benrangel, trimmad, knubbig eller tillräckligt stor för att ha ett eget månsystem, så är jag glad för dig. Alla gör som de vill. Men Jag trivs inte alls med min buk.
Men, kan man man ju tycka då, det är väl bara ge sig ut å springa och så, så säger den poff. Jo, det vore ju lätt så. Om inte mina knän vore så dåliga att jag får för ont av att springa.

Så min plan blir helt enkelt att börja äta mer, och lyfta tyngre. (igen jag vet) hur kan detta få en att gå ner i vikt undrar nån, men detta handlar inte om att gå ner i vikt. Utan att minska i midja. Thats it.
Vikten får gärna ligga kvar på runt 95, bara den är lite bättre... utspridd.. så att säga.

Träningskortet inhandlat. Massa vitaminer och mineraler inhandlat. Nu är den sista lilla "bump in the road" att klara av min onda axel. Om jag ska börja träna mjukt och se om den hänger med. eller om jag ska besöka en läkare eller liknande för att få deras utlåtande. Jag tror det lutar åt att börja lite mjukt (som att jag nånsin gör det egentligen, startar på 80% och ökar..) och ser om den håller. om inte så får jag uppsöka plåsterfarbrorn.

Vem vet. jag kanske lägger upp någon före-bild och mer info senare. när jag känner att jag kommit igång.
Man måste ha före, under och färdig bild. Så man kan följa sin utveckling.

Nåja...

Ha det!

Välkommen vanliga livet.

Semester i två veckor. Känns väldigt asiatiskte eller rent av amerikanskt. Jag hade gärna haft mer, men kände att jag sparar tre veckor till nåt annat skoj. Och att känna sig lite som nån världsmedborgare e ju inte fel det heller.

Igår, på min sista lediga dag, så började jag skapa en livsplan. Inte en dag för sent för en 38 åring..
Planen är väl väldigt lös, och egentligen faktiskt inte nån livsplan, mer en plan för de sista fem månaderna som är kvar av detta år 2011.
Vad fanns på listan? oh en hel del, en del som nog inte passar sig här, trots att det inte direkt e nån rusning till mina inlägg, men ändå.
En del saker dock var nog, nu när jag tänker efter, mest samma sak fast med olika ord. -get your shit together! typ.
Ta mig i kragen och skriva min jävla bok, och mina manus, jobba på dom och skriv synopser. Hur svårt kan det vara lixom?? (bortsett från att det faktiskt är jävligt svårt då..) Listan innefattade även mer fysiska saker, som att komma igån och stretcha, träna, hitta mönster som jag kan följa och inte tappa tråden hela tiden. Jag kanske även borde skriva upp - "slutför innan du börjar nytt" för det är nog ett av mina största problem.
Och här å var i min lilla lista så kommer det upp saker som berör landet, den lilla röda stugan där jag vill spendera större delen av mina somrar och julaftnar, men oftast slutar med att jag bara har tid att vara där ute några helger om året, landet som behöver rustas upp. Målet är att även hinna med lite saker där.
Tror listan nådde nånstans runt 20 saker, 20 saker på fem månader. Gör matten på den, så har jag 150 dagar på mig, 150 delat på 20 är 7,5. Jag har 7,5 dagar på mig att fixa allt, Herre gud! kommer inte gå. landet, där har jag typ några helger på mig, med nonstop jobb. Träning och det andra sen? hur fixar man att börja stretcha? Det kan jag ju börja med nu, men tricket är ju att fortsätta sen.

Här kommer något jag läste i en bok in. Tesen i boken är, att om man gör något i 21 dagar, så blir det en vana.  Och en vana är svår att bryta. Så om jag kan ta mig i kragen att gå till gymmet, och stretcha varje morgon och kväll i 21 dagar. så kanske det sitter sen. I wish.. Varför behöver jag allt detta då? För att jag fan faller sönder. Straffet för att inte ha tränat nåt alls när jag var liten/yngre. Började inte träna förrän jag hade passerat 25, och då var det redan försent. Knäna hade hunnit panga och ryggen.. ja, den pangar lite när den vill. Det är hemskt att bli gammal och trasig. Så mina (futila?) försök att reda ut lite av detta innan jag blir ännu äldre och trasigare, är nästan mer en desperat handling. Nödvärn om man så vill.

Listan ja, den innehåller inte så mycket mer än det. Men det räcker för att stressa mig. Vilket är ironiskt, för en punkt på listan är - Ta det lugnt.

Ha det!